Smärtan jag bär

Ibland vill jag bara skrika ut min smärta, jag vill skrika för att börja om.
Skrika för att spola tillbaka tiden, skrika för att göra mig hörd att faktiskt visa att jag har ont inom mig.
Visar sår sätter sig väldigt djupt och svåra att läka, minnen gör att de känns som salt som strös i såren. Jag hoppas innerligt att de läker snart.. För de gör ont
Jag har redan problem med hur jag mår, problem med all smärta och ilska jag har inom mig.
Har fått 3:e medicinen utskriven på 2 månader!
Jag känner att många saker är hopplösa, men nånstans så ser jag små ljusglimtar.
Jag hoppas innerligt att jag oxså få börja må bra
Ibland vill jag bara skrika ut min smärta, jag vill skrika för att börja om.
Skrika för att spola tillbaka tiden, skrika för att göra mig hörd att faktiskt visa att jag har ont inom mig.
Visar sår sätter sig väldigt djupt och svåra att läka, minnen gör att de känns som salt som strös i såren. Jag hoppas innerligt att de läker snart.. För de gör ont
Jag har redan problem med hur jag mår, problem med all smärta och ilska jag har inom mig.
Har fått 3:e medicinen utskriven på 2 månader!
Jag känner att många saker är hopplösa, men nånstans så ser jag små ljusglimtar.
Jag hoppas innerligt att jag oxså få börja må bra

VARFÖR?

Jag vill ha tillbaka livet, jag vill va den där roliga och uppåt tjejen.
Den där som alltid ville hitta på nått som alltid såg fram imot allt nytt.
Nu är de skit, jag orkar inte, vill inte, känner inte för nåt!
Jag vill krypa ner långt ner under täcket!
Stor del av problemet ligger i en viss kille, en kille jag inte vill kan eller vågar att släppa.
Jag är totalt nerkär, jag vill verkligen att allt ska funka. De kommer aldrig funka om de ska vara såhär, de kommer aldrig att bli nåt så länge de är såhär!
Sen mår jag psykiskt inte bra pga livet som de är.
Jag trivs inte i denna situation, jag trivs inte med vardagen.
Jag vill tillbaka 4 år, Tillbaka till mig, tillbaka till verkligheten!
Jag vill bara vara jag, jag vill bara ha ett leende jag vill bara se lycka!
VARFÖR DETTA!
Jag vill ha tillbaka livet, jag vill va den där roliga och uppåt tjejen.
Den där som alltid ville hitta på nått som alltid såg fram imot allt nytt.
Nu är de skit, jag orkar inte, vill inte, känner inte för nåt!
Jag vill krypa ner långt ner under täcket!
Stor del av problemet ligger i en viss kille, en kille jag inte vill kan eller vågar att släppa.
Jag är totalt nerkär, jag vill verkligen att allt ska funka. De kommer aldrig funka om de ska vara såhär, de kommer aldrig att bli nåt så länge de är såhär!
Sen mår jag psykiskt inte bra pga livet som de är.
Jag trivs inte i denna situation, jag trivs inte med vardagen.
Jag vill tillbaka 4 år, Tillbaka till mig, tillbaka till verkligheten!
Jag vill bara vara jag, jag vill bara ha ett leende jag vill bara se lycka!
VARFÖR DETTA!

Dagen efter dagen jag slutat med medicinen

Jag har sovit ut idag jag somnade nångång under natten och sov till sent på förmiddagen.
De va skönt att sova ut och jag har njutit av varje sekund jag sovit.
Jag va dock rädd att gå på toa imorse om samma sak skulle hända som igår men de gick bra.
Jag har fått en konstig känsla varje gång jag ska in på toa och ut därifrån, samt går tankarna när jag ska sova och de är lite jobbigt.
Men på Måndag är de dags för sjukgymnasten och på tisdag tillbaka till läkaren!
Nu ska jag krypa ner i sängen och mysa med hjärtat <3
Jag har sovit ut idag jag somnade nångång under natten och sov till sent på förmiddagen.
De va skönt att sova ut och jag har njutit av varje sekund jag sovit.
Jag va dock rädd att gå på toa imorse om samma sak skulle hända som igår men de gick bra.
Jag har fått en konstig känsla varje gång jag ska in på toa och ut därifrån, samt går tankarna när jag ska sova och de är lite jobbigt.
Men på Måndag är de dags för sjukgymnasten och på tisdag tillbaka till läkaren!
Nu ska jag krypa ner i sängen och mysa med hjärtat <3

Dag 2

Fick avsluta behandlingen idag, svimmade imorse och slog mig tillräckligt så både sjukvårdsrådgivningen och VC sa att jag skulle sluta direkt, fick ny tid till läkaren nästa vecka, då får vi se vad han säger.
Kommer byta läkare om han inte förstår nåt!
Nu får vi se hur dessa dagar blir, gårdagen vart tillbringad i soffan och hela förmiddagen idag var jag inne hos mamma mellan 11-13 sov jag sen har jag mest sovit till å från hela eftermiddagen.
Känner mig inge bra alls och får se hur de blir..

Dag 1

Första dagen med medicinen och jag kan väl inte kalla de den bästa dagen i mitt liv.
Mamma satt med mig 1 timme imorse bara för att se så allt gick bra och att ja inte reagerade på nåt.
Somnade efter att hon hade gått och sov fram till 13 tiden, ett misstag att sova? Svar JA!
Jag vart illamående, yrsel kände mig bara dålig samt frös och svettades.
Men efter att jag fått kommit upp på bena rört på mig lite så vart de bättre.
Har gäspat iallafall 2 gånger i minuten sedan 10:00 ungefär och de släpper inte, får hoppas på att de är ( sömnbrist )
Eftermiddagen spenderades inne hos mamma samt försökt gjort mig midda ( hamburgare med mos ) vilket misslyckades tog ca 5 tugger och sen va jag mätt, vart ett korvbröd istället.
Nu ska jag försöka få i mig kvällsfika och uppsöka sängen för de lär min kropp behöva.
Första dagen med medicinen och jag kan väl inte kalla de den bästa dagen i mitt liv.
Mamma satt med mig 1 timme imorse bara för att se så allt gick bra och att ja inte reagerade på nåt.
Somnade efter att hon hade gått och sov fram till 13 tiden, ett misstag att sova? Svar JA!
Jag vart illamående, yrsel kände mig bara dålig samt frös och svettades.
Men efter att jag fått kommit upp på bena rört på mig lite så vart de bättre.
Har gäspat iallafall 2 gånger i minuten sedan 10:00 ungefär och de släpper inte, får hoppas på att de är ( sömnbrist )
Eftermiddagen spenderades inne hos mamma samt försökt gjort mig midda ( hamburgare med mos ) vilket misslyckades tog ca 5 tugger och sen va jag mätt, vart ett korvbröd istället.
Nu ska jag försöka få i mig kvällsfika och uppsöka sängen för de lär min kropp behöva.

Depression

"#%&(=?)/&%¤"!¤%&/
BAJS! Jag hade skrivit ett långt inlägg :( FAN!
Tänkte jag nu skulle tala om att jag hamnat i depression, de finns flera anledningar till detta.
Var som sagt till läkaren idag och fick detta konstaterat ganska fort, jag har ju vetat om att jag inte mått bra senaste 2 veckorna och nu fick jag de bekräftat.
Jag kommer nu att blogga när jag känner för det för att sedan kunna gå tillbaka och se när jag blivit bättre om hur allt varit.
De enda jag inte haft denna gång är självmordstankar, jag har dock haft tankar om döden, hur de skulle vara och allt runt de men inte att jag själv vill begå de.
Jag har länge nu känt mig värdelös, att jag inte duger, räcker till eller ens är duglig för andra.
Jag känner inte heller att andra uppskattar mig, men de duger att komma till mig när andra har problem men inte kan själva ställa upp när det är nåt.
Jag finns och kommer alltid att finnas för mina vänner så länge jag lever.
Men nu är de som de är och jag ska börja med medicinering så vi får se hur de blir, jag har några mindre bättre dagar dom första 2 veckorna som jag kommer tycka bara är skit men jag hoppas iallafall att allt blir bättre för min skull, för att jag ska kunna fungera som människa igen och för att jag ska bli jag igen!
Kl är nu 01:53 och de är dags att jag rör mig mot sängen och släcker ner för ikväll!
Inlägger är tidställt på den 29 november.

RSS 2.0